Besök i ambulansförarnas vardag

Idag var jag som riksdagsledamot på besök i verkligheten. Jag fick följa med i några ambulansförares vardag, lära, lyssna och diskutera med dem. Det var mycket intressant. Politiskt fick jag med mig en del att tänka på. Allt privatiseras skola, vårdcentraler och äldreboende etc. Utföraren kan var privat för mig, visst. Men den politiska fråga är om vi som medborgare får ut det mesta och bästa av det system vi nu har. Jag är tveksam. Idag lyssnade jag på ambulansförare som arbetat länge som sådana. Alla var överens att det är inte bra som det är nu. Problemet är kanske inte den privata utföraren i första hand utan hur landstingen upphandlar tjänsterna. Vilka krav de ställer i upphandlingen. Kvaliten har blivit sämre. Personalen får mindre utbildning och har längre arbetspass. Tekniken går framåt. Men de har inte råd att samöva med brandkåtren och polisen - det är för dyrt för den privata entreprenören. Landstinget skär i kostnaderna genom att den som lägger lägsta budet får uppdraget. Var tog diskussionen om kvalitet vägen, kan vän av ordning fråga sig. Jag blev efter en dag i ambulansförarnas verkligheten inte övertygad om att det system vi har idag är bra. En gammal socialdemokratisk socialminister, Gustav Möller sa att endast det bästa är gott nog åt folket. Vad jag saknar är en bredare politisk diskussion med medborgarna om offentlig upphandling, offentlig service och privata aktörer inom vård, skola och omsorg. Vi måste bli bättre på att föra den diskussionen. Beslutsfattare har fastnat i att endast det billigaste är det som räknas. Samtidigt finns det stora företag som tjänar pengar på skattefinansierad omsorg och för vinsterna ut ur Sverige. Det håller inte. Vi behöver en prestigelös diskussion som handlar om kvalitet och service för medborgarna från födseln till graven. Vi behöver tänka nytt utan att fastna i ideologiska skyttegravs krig.