Bildt sviker Bosnien

Det är snart val i både Bosnien och Sverige. Mycket står på spel. Bosnien som efter de förödande krigen på 90 – talet försöker komma på fötter och Sverige som efter fyra år med alliansregeringen står inför ett ödes val.

I båda länderna är det partier som tror på ett solidariskt samhälle som inkluderar alla oavsett etnicitet, religiös tillhörighet, om man är arbetslös, pensionär eller handikappad. Vår gemensamma ideologi bygger en värdegrund om allas lika värde.

Valen i respektive land handlar om kampen för en rättvis ekonomisk politik satsningar på jobben, bättre utbildning, vård och omsorg för alla. Det som är grunden för ett värdigt liv.

Utgångspunkt är också att länder som Sverige måste ha en aktiv utrikespolitik. Sverige har på många sätt bidragit med stöd och utveckling i länderna på Balkan. Det är bra. Men samtidigt har vi också sett hur Balkan och dess länder inte minst Bosnien har hamnat i medieskygga. Bosniens framtid finns inte högt på den internationella dagordningen. Det är allvarligt och kommer att skapa problem.

Jag efterlyser ett större svenskt engagemang. Carl Bildt var under 1990-talet FN:s höga representant i Sarajevo. Dessvärre har debatten om vad Bildt egentligen uppnådde på Balkan aldrig öppet diskuterats i Sverige. Det är inte enbart positivt. Historien hjälper inga problem. Men huvudfokus måste riktas mot Daytonavtalet som Bildt regisserade 1995. Avtalet gav Bosnien en konstitution som bygger på de etniska grupperingarna och som låser fast Bosniens framtid i nationalism och splittring. Bosnien behöver en ny konstitution för alla oavsett bakgrund. Carl Bildt har inget intresse att ifrågasätta konsekvenserna av Dayton. Det är mänskligt att inte vilja kritisera sig själv. Problemet är att Bosnien inte har råd med det. Människorna i Bosnien har redan fått betala ett ohyggligt pris för omvärldens prestige och ointresse.

Bosniens framtid bygger på att det finns länder som orkar hjälpa till att driva en internationell process för en icke rasistisk konstitution i landet. Sverige kan hjälpa till. Därför hoppas jag att Sverige ska få en ny regering som med nya ögon kan se Bosniens behov. Det är nödvändigt om Bosnien i framtiden överhuvudtaget ska kunna bli medlem i EU.

I lördags besökte socialdemokraternas bosniske ordförande Zlatko Lagumzija Sverige och Linköping. Vi hade ett gemensamt möte i stadsdelen Skäggetorp. Förutom att han uppmanade alla att kryssa mig på plats 7 så vädjade han till alla att rösta i både Sverige och Bosnien i oktober. Mycket står på spel. Samarbete över gränserna förenar människan - det är vackert. Men än större är övertygelsen om alla människors lika värde. Jag hoppas på valseger för socialdemokraterna i både Sverige och Bosnien. Det vore bra inte enbart för oss utan för hela Europa.